Varmt vatten som bränsle: varför haven ger stormar energi.

En orkan är en värmemaskin. Dess bränsle är värmen som lagras i varmt havsvatten och förs upp i luften som vattenånga.

1. Varmt havsvatten avdunstar. Varje kilogram vatten som avdunstar tar upp energi från havet, den latenta förångningsvärmen.
2. Fuktig luft nära ytan dras mot det låga trycket i centrum och stiger i ögonmuren.
3. När luften stiger kyls den ner, och ångan kondenserar till små molndroppar. Kondensationen ger tillbaka den latenta värmen till luften.
4. Luften värms av detta utsläpp, så den blir lättare och fortsätter att stiga. Det hjälper till att hålla trycket lågt vid ytan, vilket drar in mer fuktig luft. Kretsloppet driver sig självt.

Om du vill se hur stigande luft kyls ner och moln bildas kan du titta på Weather Island-labben, "Lyft luft, skapa ett moln".

Vad en storm behöver. Prognosmakare listar ingredienserna som krävs för att en tropisk cyklon ska bildas och växa:

• En havsytetemperatur på minst ungefär 26,5 °C (80 °F), i ett lager som sträcker sig ner till ungefär 50 m. Ett djupt varmt lager spelar roll, eftersom en storm rör om vattnet under sig. Om kallt vatten ligger precis under ett tunt varmt ytlager, rör stormen upp det och stänger av sitt eget bränsle.
• En fuktig atmosfär genom mellanskikten.
• Låg vertikal vindskjuvning: vinden bör inte förändras särskilt mycket med höjden. Stark vindskjuvning lutar stormen och blandar in torr luft i dess kärna.
• Tillräckligt stort avstånd från ekvatorn för att corioliseffekten ska kunna få den att snurra (i nästa lektion).
• En störning som startpunkt, till exempel ett kluster av åskväder.

Att stänga av bränslet. En storm försvagas när den rör sig över land, eftersom det inte finns något varmt vatten som kan avdunsta, och friktionen mot marken bromsar också vinden. Den försvagas över kallare vatten, i torr luft eller luft med vindskjuvning, eller när den passerar över vatten som den redan har kylt ner. Försvagning betyder inte att faran är över: en avtagande storm kan fortfarande ge mycket regn.

Snabb intensifiering. Ibland sammanfaller ingredienserna och en storm förstärks snabbt. NHC definierar snabb intensifiering som en ökning av maximala ihållande vindar med minst 30 knop (ungefär 35 mph, 55 km/h) på 24 timmar. Snabb intensifiering är svår att prognostisera och är en anledning till att prognosmakare är försiktiga när de förutsäger hur stark en storm kommer att vara när den når land.