Rampkonstruktioner jämförs, och varför det fortfarande är ett omdiskuterat ämne.

Blocken måste upp. En pyramid som är 146.6 m hög behöver någon metod för att lyfta 2,3 miljoner block till sina platser. Den vanligaste idén är en ramp, en sluttande väg av jord, tegel eller stenmassor. Men ingen ramp finns kvar bredvid den stora pyramiden i en form som avgör frågan, så flera rampkonstruktioner har föreslagits. Här jämför du dem som en ingenjör och ser varför det ärligt talat 'inte avgjort'.

Idé 1: en rak ramp. En enda ramp som pekar rakt mot en sida. Med en flack lutning på 1 på 10 måste den vara ungefär 146.6 m × 10 ≈ 1.47 km lång för att nå toppen. Det är problemet: en ramp har en volym, och volymen hos en lång, bred ramp kan vara nästan lika stor som själva pyramiden. En ramp som är 10 m bred och 1,47 km lång upp till toppen har en volym på ½ × 1,466 m × 146.6 m × 10 m ≈ 1.1 million m³, ungefär 40 procent av pyramiden. Om den görs ungefär 24 m bred blir rampen lika stor som hela pyramiden. En brantare ramp är kortare men svårare att dra uppför: vid 1 på 3 minskar längden till ungefär 440 m, men att dra en släde på 2,5 t på våt sand kräver ungefär 24.5 × (0.316 + 0.25 × 0.949) ≈ 13.6 kN, omkring 34 personer med 0,4 kN var, jämfört med omkring 21 på en lutning på 1 på 10.

Idé 2: en sicksackramp som klättrar uppför pyramidens sida i serpentiner. Den använder mindre material, men svängarna kräver utrymme och block kan inte enkelt svängas runt snäva hörn. Idé 3: en yttre spiral, en ramp som går runt pyramiden. Den sparar material, men täcker hörnen som byggarna behöver se för att hålla pyramidens kanter raka.

Idé 4: en intern ramp. Den franske arkitekten Jean-Pierre Houdin föreslog (2007) att den nedersta tredjedelen byggdes med en rak extern ramp, och att blocken därefter drogs uppför en intern spiralramp som var dold inne i pyramiden. Den här idén förklarar vissa egenskaper, men den är en hypotes. Under de senaste åren har skanningar med detektorer för kosmisk strålning (projektet ScanPyramids) hittat oförklarade tomrum inne i pyramiden, men man vet inte vad de är, och de bevisar inte någon särskild rampkonstruktion.

Vilken evidens har vi?

• Rester av ramper av tegel och stenras finns kvar vid vissa andra pyramidplatser och tempel (till exempel vid Meidum), så ramper användes definitivt i Egypten.
• Vid Hatnubs alabasterbrott i mellersta Egypten hittade arkeologer en brant ramp med en lutning på ungefär 20 procent, med rader av stolphål på båda sidorna. Stolphålen kan ha hållit stolpar för rep som gav extra dragkraft i en brant lutning, vilket är en hypotes. Inskrifter på platsen kopplar arbetet till Khufus regeringstid. Detta visar att det var möjligt att transportera tunga laster uppför branta lutningar, men det är en stenbrottsramp, inte en pyramidramp.
• Ingen enskild ramp har bevisats för hela pyramiden. Det är fullt möjligt att flera metoder användes på olika höjder.